Visselblåsarlagen
Ett bättre och mer enhetligt skydd för visselblåsare: 17 december 2021 trädde den nya visselblåsarlagen i kraft i Sverige. Samtidigt införlivar man också EU-direktivet om bättre skydd för visselblåsare (2019/1937) i svensk lagstiftning.
Syftet med EU-direktivet om visselblåsning är främst att skapa ett bättre skydd för människor som rapporterar om information de fått i ett arbetsrelaterat sammanhang angående överträdelser av unionsrätten.
Vad innebär den nya visselblåsarlagen?
Kommuner samt företag och organisationer med över 50 anställda måste implementera en visselblåsarlösning med effektiva och säkra rapporteringskanaler, för att på så sätt bidra till en sund företagskultur. Lagen specificerar också förfaranden för rapportering och uppföljning. Skyddet för visselblåsare kommer att omfatta fler personer och sekretess ska gälla för alla uppgifter om visselblåsarens identitet.
Enligt visselblåsarlagen måste rapporteringskanalerna
- vara säkra
- vara lättåtkomliga, med en tydlig process
- garantera visselblåsarens anonymitet
- ha en utsedd, oberoende ansvarsperson
- möjliggöra skriftliga eller muntliga rapporter
- innehålla möjlighet till återkoppling till visselblåsare
- vara förenliga med GDPR
Dessutom ska man dokumentera alla visselblåsarrapporter. Visselblåsaren ska få bekräftelse på mottagandet av en rapport senast inom en vecka. Återkoppling i visselblåsarärendet ska ske inom senaste tre månader.
Vem kan skicka in en visselblåsarrapport?
Alla som känner till eller har en välgrundad misstanke om att det förekommer arbetsrelaterade missförhållanden.
Förutom arbetstagare omfattar skyddet bland annat före detta anställda, arbetssökande, leverantörer och underentreprenörer, aktieägare och styrelsemedlemmar, journalister och personer som stöttar och hjälper visselblåsaren.
Juli 2022
Samtliga bolag med över 250 anställda ska ha implementerat visselblåsarkanal.
December 2023
Samtliga bolag med över 50 anställda ska ha implementerat visselblåsarkanal.
Visselblåsaren bör i första hand använda organisationens interna rapportkanaler.
I andra hand kan man rapportera till en extern kanal hos utsedda myndigheter. Får man ingen respons eller har orsak att tro att informationen utgör en uppenbar fara för liv, hälsa, säkerhet eller miljö, kan man också gå ut med informationen publikt eller vända sig till medierna. Lagens skydd omfattar alla nämnda former av visselblåsning. Visselblåsaren måste dock ha rimliga skäl att tro att informationen var sann vid tidpunkten för rapporteringen.
Vad kan man rapportera?
EU:s visselblåsardirektiv omfattar endast visselblåsning som gäller överträdelser av unionsrätten. I Sverige har man dock valt att inkludera i visselblåsarlagen även missförhållanden där det finns ett allmänintresse av att de kommer fram.
Visselblåsning kan till exempel handla om:
- Skattebedrägeri
- Korruption och mutbrott
- Penningtvätt
- Produkt- och transportsäkerhet
- Dataskydd
- Hälso- och säkerhetsbrott
- Djur- och miljöskydd med mera.
Vad händer om man inte efterlever visselblåsarlagen?
Om arbetsgivaren bryter mot förbudet mot hindrande åtgärder eller repressalier kan denne behöva betala skadestånd för uppkomna förluster och för den kränkning som uppstår.
Är ni redo att uppfylla EU-direktivet och visselblåsarlagen?
Använd vår checklista för att försäkra dig om efterlevnad.
Läs även vår guide: Så uppfyller ni kraven i visselblåsarlagen.
Du kan också läsa mera om vår visselblåsartjänst här eller kontakta oss för att diskutera en visselblåsarfunktion för just er organisation!
Har du frågor om informationen eller andra funderingar, kontakta oss så berättar vi gärna mer.
Har du frågor om informationen eller andra funderingar, kontakta oss så berättar vi gärna mer
Kontakt
Kontakt vid brådskande ärenden i pågående uppdrag
[email protected]
+46 (0)340 69 56 02
Kontakt gällande Whistleblower
[email protected]
+46 (0)707 39 03 80
För övriga ärenden
[email protected]
+46 (0)340-69 56 02